Kategorier
Days of my life

Hur rädd har någon rätt att vara?

Det är en bra dag fastän jag ännu en gång tvingats besvara illavarslande korrespondens från en psykiskt instabil individ. Förr kände jag mest skräckblandad sorg över dennes utspel och verklighetsfrånkopplade ageranden.. Nu är jag mest trött. Det tar aldrig slut. Första steget till att råda ”bättring” när det gäller psykisk ohälsa är att acceptera sina problem och söka hjälp.. Inte att manipulera omgivningen genom att läsa på vilka kriterier som krävs vara uppfyllda för att få diagnosen schizoid personlighetsstörning och sedan undvika dessa så fort en psykolog uttalat sig tro att det är åt det hållet det lutar. Men det går ju om man lägger all tid och energi på att försöka få omgivningen att tro att det är någon annan som är problemet. Paranoida vanföreställningar försvinner inte av sig själv tänker jag medan jag läser uttalanden och anmälningar från St Görans psykakut avseende personen, övrig dokumentation och drar mig inspelningar till minnes. Det har gått obehandlat dessutom enligt flera av dennes tidigare psykologer om man skall tro dokumentationen. Att någon ens trott att en person är schizoid borde vara en varningssignal med tanke på innebörden av ordet i kombination med resten tänker jag.. I gamla mail skriver individen att denne tror att den har ADD och narcissistisk personlighetsstörning men beskriver även upprepat en oförmåga att känna empati med människor och ett hat mot folk som gråter. Att denne vill utnyttja familj och släkt på pengar och arv osv osv.. Erkännanden om misshandel av både kvinnor och barn. Nu har personen diagnosen ADD för att denne, mycket smarta individ, läst på vad som krävts och agerar därefter. Anpassar sig och läser på. Inte konstigt att omgivningarna sväljer lögnerna som serveras..

Det är läskigt med överbegåvade människor som mår lider av en form av psykisk ohälsa som drabbar andra genom våld tycker jag.. 🙁 Speciellt när denne utnyttjar sina förmågor till att manipulera alla i sin omgivning. Kan ens schizoida vanföreställningar i form av en grav personlighetesstörning gå över av sig självt? Någon som vet? Hur rädd borde en utsatt vara är egentligen grundfunderingen.. Men hur rädd har någon rätt att vara? 🙁

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *